The history of environmental reporting began in the early 1990?s when some companies included the environmental issue in their annual report. The increased interest of ethical and sustainable investments and demands from different stakeholders conjure a change of the report design. To develop the environmental reports and create design guidance for sustainability reports an organisation called Global reporting Initiative (GRI) was born. The GRI is environmental reporting taken to another level, a level that is according to sustainable development.

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopersVår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet.

This study has a double purpose. First, it explores and maps out the use of quantitative key indicators in social performance reporting within a microfinance portfolio. This was done on behalf of Storebrand Asset Management, who would like to aggregate and report the social results of their microfinance investments to their customers. The study concludes that the extent of social reporting and types of indicators used varies, meaning that it is hard to aggregate data for use in further reporting. Thus, the work towards the goal of social reporting has only just begun.

Sustainability Reporting has emerged and transformed over the past decades as a voluntary practice by companies across industries that desire to show proof of good conduct and environmental; social; and economic responsibility. As industrial food production is one of the largest contributors to contemporary environmental problems, it might be expected that reporting within the industry would be both well established and well understood. Unfortunately, it is neither. In light of the food industry?s considerable environmental impact and the growing popularity of plant-based food as a more sustainable alternative to dairy products, this paper assesses and briefly discusses the Sustainability Reporting of two companies in the plant-based food and beverage industry. The research was designed to compare the practices of Europe-based Alpro and US-based SoDelicious, and this study has two major purposes: to describe the reporting of the case companies and to subsequently compare their practices to the other as well as to Global reporting standards. The empirical study in this paper was conducted through content analysis.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ?Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel.

What impact and effects are created by the placement of an international ranking? Could it be that a top rank is detrimental to an entire country's efforts to fight corruption?This bachelor thesis in political science is about Swedish corruption. In essence, so questioning the Transparency International's indexed rankings that placed Sweden in third place. Issues concern since if the third placement has created nonchalance and a careless mentality in Swedish government and in particular in the municipal operations. Research results show that Transparency International's rankings have low validity and low reliability and that the government is not acting sufficiently to prevent and fight corruption.

Background: Climate changes are a growing concern all over the world today. In June year 2006 the European Union accepted a new strategy for the Unions work against a sustainable development. The concept of taking consideration to all the aspects of an organisations/a company's activity is something that have been in focus during later years. Social and ethical aspects are in focus and questions regarding these aspects are more commonly included in the companies yearly reporting. A sustainability report is characterised by that it takes into account not only environmental aspects, like ordinary environmental reports, but also social and ethical aspects of a company's activity with it's surroundings.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ”Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?”, ”Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?”, ”Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?” Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

Is accountability possible in global environmental governance? The purpose ofthis thesis is to examine if accountability is possible in global environmental governance. From an accountability perspective the thesis tries to illuminate global environmental governance. An investigation about the conceptaccountability is made and the thesis also illuminates the possible problems that exist in global environmental governance which exist of such a large amounts of different and often private actors. By investigating and examine the concept of accountability from different aspects and by using Global Compact as a example of global environmental governance the thesis try to answer if accountability actually exist in global environmental governance and in what way it is possible to demand accountability.

In recent decades, demands has emerged that the companies shall take a greater social responsibility for the impact that they have on their environment and that this impact shall be reported, which is known as Sustainability Reporting. The Sustainability Report is based on a number of general principles that ensure the content and the quality of the Sustainability Report. One of these principles is the principle of completeness. In the research, this principle seems to have been interpreted in terms of number of reported aspects and indicators, which can be a limited view where only the existence of the aspects and indicators is observed. By including the degree of the reporting in terms of full, partial and no reporting as well as a comparison between the real and the alleged reporting, our intention is to extend the principle of completeness and to develop a tool that we also apply through an empirical survey in a particular area.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling. Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling..

Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations. Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations.

Reporting harvested and forwarded volumes are important for the forest industry as it provides information of the size of the stock and facilitates logistics. Figures from Holmen Skog show low reporting frequency. The purpose of this study is to investigate the reason and find suggestions for improvement. A total of 17 machine operators were interviewed using a questionnaire combined with open questions. The results show that the majority of the machine operators find it simple to use the reporting system, although, some of them reports that it doesn?t always work as supposed to.